Nu har jag skaffat domän, webbhotell and all that jazz. Nya adressen är: audhumble.se

Jag hoppas att ni vill följa med mig dit, fina läsare. I början kan det se lite tokigt ut, för det är inte lätt att organisera allting när en 10-månaders står och gnager en på axeln och piper förtjust över allting på skärmen och försöker plocka upp ikoner med sina slemmiga små fingrar.

Låter den här ligga uppe ett tag hur som. ^^

Guiden säger ”Testa att visa din blogg (länken med ditt namn högst upp till vänster), och kontrollera att alla inlägg, kommentarer, bilder och allting nu existerar på din nya installation. Om det gör det, så är det nu det roliga börjar.”

Men om inte då? MEN OM INTE, DÅ? Det står det inget om. Dumma guide. Allting kommer ju inte med. Så vi får se. Går allting åt fanders kapitulerar jag och stannar, men jag ska ge det ett försök idag igen.

Nu fick jag göra en ny kategori som heter ”Toadie 10-12 mån” och fick nästan lite panik. SNART ÄR HAN ETT ÅR OMG JAG DÖR! Typ. Jaja, här kommer den sedvanliga månadsposten. Lägger den efter ett hopp. Hopp!

Amning
Tutte, det är inte dumt någonstans. Min lille pruttbebis är dessutom ofta väldigt tydlig med att han vill ha tutte. Han siktar in sig och attackerar med sin lilla trutmun, eller så slänger han runt i famnen så att han ligger bebis och börjar att böka. Om han sitter en bit bort och jag visar tuttarna blir det fart på honom och han kryper bort till morsan fort för att tutta lite. Hur ofta? Ja säg det. Det beror på hur mycket vanlig mat han har ätit. Ibland kan det gå två timmar emellan, ibland tuttar han fyra gånger på en timma.

Mat
Åh det har gått så fort. BFF var här igår och hon kommenterade också att han har utvecklats där. Pincettgreppet är, kanske inte stadigt, men det är där och han kan nu pilla i sig små bitar så väl som att gnaga i sig en halv banan på egen hand. Han älskar frukt och leverpastej. Vi kör på som vanligt, att han äter av vår mat och att han får lite plockmat om vi äter något som inte är toadievänligt. Vi skippar välling, och kvällsgröt (även om han får mellanmålsgröt typ en gång i månaden) och fortsätter att ta det lugnt med mejeriprodukter.

Inga korvar i blöjan än så länge, inga förstoppningar. Allting fungerar finfint.

Sömn
Det känns som om den enda gången man får säga att ens barn sover bra är om hen sover hela nätter 19-07 typ. Men jag tycker att Toadie sover bra, även om han sover 22-08 och tuttar i sömnen några gånger under den tiden. Det innebär noll bekymmer för oss, så då är det bra. Okay, visst, vissa nätter snuttar han skitlänge och då blir jag inte överförtjust direkt. Men sömnen är ingen kamp, och den där fasen där han hade svårt att somna verkar vara över sedan en tid tillbaka (för den här gången i alla fall).

Dagtid har han flera sovpauser, och de brukar infalla runt sen förmiddag, någon gång på eftermiddagen och så en liten kvällsupplur. Är vi ute och far har han lite svårare att komma till ro och kan hoppa över en sovpaus.

Snack och skratt
Han är en solstråle! Och vad han håller låda, men det är fortfarande bara joller. Jag trodde ju där ett tag att han sade mamma. Inte för att han fattade att jag är mamma, utan mer för att han kanske fattade att jag reagerade. Men tiden gick och han sade aldrig mamma något mer, tills härom dagen när han kröp ut i hallen och sedan märkte att han var ensam. ”Mamma!” pep han och köp snabbt som fan in i vardagsrummet igen, där jag satt. Kanske säger han aldrig mamma för att han inte känner att han behöver? Han är ju väldigt lugn. Hur som helst så säger han inget utöver det, men fortsätter med sitt avancerade, konsonantrika joller. Jag fattar verkligen inte hur han gör vissa ljud.

Gå
Finns det något bättre än att krypa bort till soffan, ställa sig upp och gå från ena änden till den andra? Fort går det också. Toadsen ställer sig upp mot allt, och går mer än gärna när man håller hans händer men balansen är inte kanoners än. Så det är nog en stund kvar tills han kan gå själv. Inte mig emot haha.

Tänder
Fyra är igenom, och en femte började precis att synas. Det märktes tydligt när den bröt igenom igår då han började panikgråta i sömnen så att han vaknade. Han har även bitit frustrerat i sina händer i några dagar nu och varit smågnällig så jag hoppas att det är över för ett tag tills det är dags för nästa tand.

Separationsångest
Om det nu är den beryktade separationsångesten skulle jag snarare vilja kalla Toadies version för separationsbesvär. För han är väldigt lugn angående det hela. Visst föredrar han mig och igår när han och pappsen skulle hänga i vardagsrummet medan jag hade stickjunta i köket gick det inte riktigt som tänkt, utan Toadie fick vara med oss efter ett tag. Är vi ute kan jag inte sätta honom i en barnstol så fort jag plockat ut honom ur sjalen, utan vi måste kramas en stund. Men jag upplever honom ändå som lugn, och mer att han ”säger till” när han inte är okay.

En rolig sak han gör, dock, är att han sitter i min famn, ser pappa och snabbt kryper bort till honom glad i hågen. Sedan när han sitter i makens knä och ser mig börjar han direkt att gny och gnissla så att jag måste springa bort och plocka upp honom. Så kryper han till pappa igen, ser mig, gnyr och så går det runt. Haha, knäppbebis.

”gröt blw”
Åh det går så bra så. Det finns många olika sätt att få i sig gröt:
- Jag läste om en unge som satte munnen i höjd med tallrikskanten och sedan skyfflade in gröt i käften med näven. Smart!
- Man kan ladda skeden och ge skeden till barnet, och blunda lite för hur väldigt kladdigt det kommer att bli.
- Om man ser till att det blir en rätt fast gröt går det att pilla i sig (bevis).
- Jag vet att vissa steker plättar av gröten, då det går lättare att få i sig.
Slutligen vill jag tipsa om att piffa till gröten med lite frukt och/eller bär. Lycka till!

”vad ger man till frukost vid baby led weaning”
Ja vad ger man inte? There’s no end to the possibilities!
- Färsk frukt/bär, kanske med fet yoghurt till.
- Smörgås med ost/mosad banan eller avokado/leverpastej/ägg
- Gröt
- Äggröra
- Omelett
- Äpple stekt i kanel och smör
- Plockbricka med lite smått och gott
Vad äter du själv?

”hur+laga+blw”
Laga mat som vanligt, men tänk på att undvika honung, spenat och att salta er mat vid bordet alt. lyfta ur en portion till bebisen innan ni saltar. Vi har bjudit Toadie på helt normal mat som gryta, lasagne, ugnsstek, carbonara, chili con carne, indiskt, hemmagjorda pommes med kyckling, fisk och så vidare. Tänk på att ge greppvänliga bitar innan pincettgreppet är på gång.

”blw bra mat”
Bra mat att börja med:
- Ugnsrostade rotfruktsstavar
- Frukt som smälter i munnen (melon, päron, mango osv)
- Skivbar leverpastej
- Rostat bröd
- Kokta grönsaker/rotfrukter (morot, potatis, broccoli)
Tänk stort som ett vuxenfinger och konsistens tillräckligt mjuk för att tugga med tandkött. Sedan testar man mer och mer smaker, storlekar och konsistenser allt eftersom barnet utvecklar sin motorik. Jag gav till exempel Toadie först bananstavar, sedan små bananbitar och nu vågar jag ge honom stora bitar (se bilden) då han är en rätt van ätare.

Har ni fler frågor? Ös på bara! Kika även in hos Mammaiengland och Niskalainen som har BLW:at längre än vad vi har och säkerligen har mycket att tillägga.

Igår fick jag av ingen speciell anledning alls, så vitt jag vet, ett meddelande från personen via facebook. Det var lite svävande, så jag svarade artig, opersonligt och kort. Men, och det här är trevligt, det tog hen inte utan svarade att nä, du audhumble vi ska faktiskt ses. Så då sade jag att hen absolut är välkommen. Men vi får väl se. Vill hen ses är min dörr alltid öppen, men jag tänker inte räkna med det. Det har ju runnit ut i sanden förr, men jag hoppas att jag blir positivt överraskad.

Jag är med i en tråd på FL där vi är ett gäng föräldrar som alla fick barn i slutet av 2010. De andra har börjat prata om att deras barn kan peka ut eller titta på saker som kroppsdelar, lampan, klockan. familjemedlemmar och så vidare. Toadie kan inget av detta, speciellt inte då vi aldrig har lagt någon fokus på det. Jag har inte ens tänkt tanken, om jag ska vara ärlig. Men nu när jag blev påmind kommer jag ihåg att föräldrar jag känner har kört ”Var är lampan?”. Men inte vi. Är vi ensamma om detta?

Vi bara tuffar på i vår vardag, och Toadsen hänger med och tittar både på oss och kör egenlek. Givetvis leker vi tillsammans också: vi busar mycket, pussas, kramas och kittlas; vi sjunger rocklåtar, dansar, skojar och drar skämt; vi flyger flygplan och hissar i luften och håller honom i händerna så att han får gå. Men vi frågar inte var klockan är.

Det här är inte menat som kritik mot någon, då jag inte tror att det är dåligt på något vis att köra ”var är”-leken. Jag känner mig heller inte kritiserad, bör klargöras, eller är rädd då jag är övertygad om att Toadie kommer lära sig det oavsett. Jag blev bara lite ställd då jag verkligen inte haft en tanke på det själv och undrar lite över hur vanligt det är. Det känns som om jag totaltmissat världens föräldragrej.

+ Jag och Toadsen sov så gott att jag inte vaknade vid 6 som vanligt för att byta blöja.
+ Minen Toadie hade när han, glad i hågen, vaknade och direkt med munnen på vid gavel (som alltid när han är förtjust) skulle upp och klättra på vår vanligtvis låga och breda huvudgavel full av amningslampor. Nu fanns där istället denna. Toadsen stannade till, väntade ett tag medan han tittade vantroget på mig. Sedan ålade han sakta fram och krafsade halvhjärtat på nya huvudgaveln. /skadeglad

- Jag och Toadsen sov så gott att jag inte vaknade vid 6 som vanligt för att byta blöja. Ja, ni kan nog lista ut resten.

Fast när jag försökte visa hur man dricker tittade han på mig som om jag vore rejält korkad, för vatten i all sin ära men det går banne mig inte upp mot att gnaga på muggöron.